Januari-uppdateringen

Jag är så glad över att vi är på rätt sida om nyårsdagen nu. Med en månad snart till och med. Går redan runt och längtar efter den där sommarledigheten som förhoppningsvis ska infinna sig om sisådär 5 månader. Den som väntar på nåt gott...  Men denna termin känns faktiskt rätt spännande.

Mycket på gång nu liksom, mest ser jag framemot att färdigställa allt här hemma, börja med fasaden, göra någon liten resa, fortsätta med träningen som jag tog upp igen i december och gå ut på min 5 veckors långa VFU i slutet på terminen. Och tills mattekurserna är överstökade. Märkligt det där förresten. Har enda sedan skolstart gått och haft ont i magen för dessa mattekurser. Och hittills har det visat sig vara.... Intressant. Och liksom rätt lugnt och skönt. Men jag har bara börjat. Förmodligen kommer intressant bytas ut mot apsvårt, lugnt och skönt mot panik och stress. Men den dagen, den sorgen ;)

Idag har vädret varit sådär härligt soligt, krispigt och vintervitt. Bästa vintervädret som går att ha. Jag skjutsade Stella till förskolan i raketfart på sparken. Att de övriga två stannade hemma på grund av elak hosta behöver vi inte ta upp.

Jag har förresten gjort en överenskommelse med mig själv, det behövdes liksom. Jag ska vara ledig minst 5 kvällar i veckan och minst hela lördagen och halva söndagen. Förra helgen var den första efter överenskommelsen och o.m.g. så gött det var. Vi hade besök, badade i simhallen, åkte skidor, besökte pulkabacken och kalasade hos systeryster. Mycket trevligt alltihopa. Inser (gång på gång.. Jag vet) att mina barn är så stora. Alla åker liksom skidor, ganska långt dessutom. Himla trevlig sak att göra tillsammans, vet inte vilka som var mest lyriska efteråt, barnen eller föräldrarna ;) Jag har sagt det förr och jag säger det igen, men jag älskar 99 % av den tiden jag får vara mamma. Evigt tacksam över det. 

Insåg att vi har bott i huset i två månader snart och jag trivs så himla bra. Det är precis som jag föreställde mig faktiskt. Praktiskt, lagom stort och liksom oss. Väldigt mycket oss. Men som jag längtar tills allt "piff" är på plats. Men jag behöver tid. Och pengar. Massor av båda två, för att få det till vad jag vill att det ska vara. Sakta men säkert är ju inte så kul men det är ju verkligheten. Ska ta fram riktiga kameran någon dag och fota ordentligt. Kan ju vara kul att ha. Många har frågat efter före-och-efter-bilder så jag tänkte ordna några sådana också och lägga upp här. Ska bli kul att se själv också ;)

Det där med skola och självförtroende

Här sitter jag, precis hemkommen från matten och äter frukost och tycker liksom att livet är rätt härligt.
Ja, det är stressigt nu inför terminavslut, många stora uppgifter väntar på att bli gjorda. Bland annat två hemtentor som fortfarande känns som läskiga spöken men det brukar kännas bättre när man kommit en bit på vägen.
Men vet ni, att börja skolan var nog det bästa jag kunde göra.

Det gör så otroligt mycket för självförtroendet att märka att man faktiskt kan. Jag var så himla nervös inför skolstarten, över att jag aldrig skulle klara mig. Jag och skola har tidigare i mitt liv inte varit någon bra kombination. Det är inte så att jag har extremt svårt för att lära mig saker men jag har aldrig haft någon bra studieteknik, inte trott på mig och bara gett upp innan jag ens börjat. Jaja, det låter tragiskt men så har det varit.
Jag började skolka i 8:an och tog mer sovmornar än någon annan i gymnasiet. Lägg på lite väl många håltimmar och hinna-med-tidigare-bussar-avdrag. Om man säger så här så var mina skoldagar sällan särskilt långa. Känns så himla meningslöst så här i efterhand.
Det har alltid varit mycket annat runtomkring mig som gjort att jag inte orkat med skolan. Så urbota dumt att lägga ner energi på fel saker men det brydde jag mig inte om då.
Det var inte så att jag fick massa IG:n men jag fick inte heller de betygen jag hade kunnat få om jag kämpat lite.

Om det är något jag vill försöka lära mina barn (och hoppas på att de inte är lika tjurskalliga som som deras mor var) så är det skolans betydelse och att man måste kämpa för att nå dit man vill vara. Det öppnar så många andra dörrar..

Nåja, hittills har jag fått godkänt på varenda uppgift både på högskolan och på komvux (matten). Till och med VG på några uppgifter, varav ett matteprov. Den första månaden jobbade jag ju samtidigt också. Och det gick vägen ändå.
Jag har hela terminen tänkt att jag vill "förtjäna" mitt sommarlov. Inte ta massa genvägar och glida fram på en  räkmacka som jag brukar göra. Det känns ju så himla mycket bättre när man gör något ordentligt. Jag läser ju inte till något väldigt avancerat och komplicerat men det kräver en hel del jobb för det. Och de flesta av mina studiekamrater är redan utbildade lärare med många års erfarenhet, då det är samma kurser för grundutbildning och fortbildning. Och det funkar ändå, jag får läsa mer litteratur då jag inte har några egna erfarenheter att bidra med.

Sen trodde jag att det skulle vara ganska tråkigt att gå i skolan igen. Ointressant liksom. Och visst är det aptråkigt ibland men det mesta är faktiskt himla intressant. Som just nu så läser vi en valfri avhandling som behandlar något av ämnerna kursen berör. Imorgon ska det redovisas. Jag tycker det är sååå intressant. Läste igenom två extra avhandlingar bara för att jag råkade fastna i ämnet.. Skulle bara kika om de kommit fram till samma sak.  Det har liksom inte hänt förr kan jag lova.

Idag är jag också medveten om att jag har koncentrationssvårigheter och vet att jag måste ta pauser för att hålla koncentrationen uppe. Det ger mig ingenting att sitta och plugga 5 timmar i sträck. De två sista timmarna är mina tankar inte alls där de ska. Men tar jag en paus på 15 minuter eller mer, kanske en promenad eller träning på lunchen och äter bra så går informationen in på ett helt annat sätt.

Det var inte alls meningen att skriva något "skryt-inlägg", bara reflektera över att man faktiskt kan om man vill. Även om man en gång i tiden struntade i skolan. Och även om man inte gått i skolan på länge. Och även om man har 3 småbarn och en man som jobbar långt över 100%. Kan jag så kan vem som helst!

Hej Joel

Heh. Joel får en egen rubrik då han är den enda jag vet om som fortfarande kikar in här ;)

Jag satt och fyllde i viktiga papper idag och skulle underteckna med dagens datum. Skrev 4:e april. Dubbelkollade, det var visst 16:e april. Sån koll har jag.

Det betyder att vi snart firar sista april och tar steget in i maj. Jag vet att jag tjolar om det men tiden går läskigt snabbt! De säger att det är påsk redan liksom, idag åker våran lilla storasyster iväg på semester med sin farmor & farfar. Det är 3:e året i rad hon åker iväg över påsken. Och det är bara jag som är nojjig. Hon själv säger "Men mamma, jag kommer ju tillbaka. Jag ska bara dit och ha det lugnt och skönt. Sen när semestern är över kommer jag ju hem". Längtar redan efter den dagen.
Yes Hönsmamma var det ja.
Jag blir tyvärr inte ledig alltför mycket trots påsken. Imorgon är det dags för mitt första matteprov.
Matte är grekiska. Facit och jag är inte överens. Miniräknaren räknar fel. Eller så står det fel i uppgifterna. Allt blir liksom bara fel. Kommer att gå åt pipsvängen. Detta trots att jag har haft hjälp av både lillasyster och storebror som är familjens mattegenier. Tyvärr blev de där generna inte jämt fördelade inom familjen.

Något som däremot gått bra är mina tidigare kurser, fick igenom båda! Så himla glad!  Kände mig nästa oövervinnerlig när jag insåg att jag glidit igenom båda kurserna! Mina första 15 högskolepoäng någonsin! :) Hade jag inte klarat de så hade jag typ grävt ner mig. Jag läser 150% nu och det finns inte tid för några omtentor. Så de var ju himla skönt att jag slapp gräva ner mig.
Min kurskamrat messade mig "Grattis till oss, nu har vi 15 hp i SVA (svenska som andraspråk), det är 15 hp mer än många av de lärarna som undervisar i ämnet". Lite kul tyckte jag ;)

Det är bara fram till sommaren jag läser 150%. Sedan ska jag ha sommarlov alldeles på riktigt. I hur många veckor som helst. Overkligt. Senast jag var ledig en sommar var den sommaren våra twinsies kom till oss. I efterhand kan jag ju lugnt erkänna att det var den mest arbetsamma sommaren ever. Innan dess var jag ledig en hel sommar när jag gick i 7:an typ. Så ni kanske förstår min glädje?  Döttrarna förstår inte riktigt min känsla. "Vadå, ska vi inte gå på dagis på heeeeeeela sommaren? Men vad vi ska göra då? Vem ska vi vara med? Vi orkar faktiskt inte vara med dig hela tiden. " De ska bara se. Denna sommar kommer bli så himla bra.
Våra soon to be 3-åringar kommer glömma av allt som har med trots att göra. Vädret kommer att vara strålande. Lägenheten kommer inte att kännas liten. Balkongen kommer att vara en vacker och stillsam liten oas. Jag kommer inte ens för ett ögonblick önska att barnen skulle gått på dagis istället. Vi kommer att leva ett harmoniskt och lyckligt hemmaliv med bullbak och massa badande, fotofixande, cyklande och bärplockande. Glada små resor med icke-åksjuka barn som kommer att hålla sams hela sommaren när de glider runt i sina vita klänningar och träleksaker. Så de så. 

Att plugga på distans

Det här med att studera hemifrån, är det något för mig egentligen?

Jag ser ut som stryk dygnet runt, man lallar ju bara hemma. Jag tar raster oftare än du borde, jag menar man måste ju springa till tvättstugan, laga mat, plocka ihop, betala räkningar.. You name it. Har nog aldrig varit så aktiv på insta som nu.
Jag tar på mig allt VAB:bande. Man är ju ändå bara hemma. Dumt att mannen ska vara hemma då. Och om mannen trots detta är hemma så måste jag fly fältet för att kunna plugga. Rätt osocialt. Klasskompisar, I truly miss you.
Det låter ju så bra att själv få planera sina dagar och det är många gånger otroligt skönt och funkar fint. Känner flytet. Man läser (beställer, lånar) litteraturen i tid, följer föreläsningarna och hinner ha fritid och greja och dona. Men så kommer de där svackorna när jag varken vet vad fokus eller självdiciplin är. Eller läser samma text 150 gånger utan att fatta någonting för i tankarna möblerar jag om, planerar nästa träningspass eller äter lösgodis.

Härmed lovar jag mig själv att:
1. Kamma håret nästan varje dag. I allafall de dagar jag har seminarium.
2. Hålla telefonen långt borta från min dator. På riktigt. Och jag sitter alltså kvar vid datorn.
3. Ta bort mitt FB-konto eller iallafall spärra det dagtid eller bara liksom låta bli att gå in där. Instagram ska vi inte ens tala om.
4. Städa, diska, tvätta, baka efter 16.00
5. Klä mig i annat än mjukis eller träningskläder. Det går faktiskt.
6. Sluta tro att det går lika bra att läsa igenom litteraturen när du ligger i badet. Det gör nämligen inte det. Och när första svindyra, alternativt bibliotekslånade, studentlitteraturen åkt i plurret är det allt annat än skönt (Nej, sidorna blir inte raka trots ihärdigt hårtorksblåsande).
7. Äta de där matlådorna. Att börja googla recept, åka till affären och laga någonting supersmarrigt bara för att jag får göra det i lugn och ro går fetingbort.
8. Råplugga de dagar jag kan. Rätt som det är kör familjen magsjuke-racet igen. I typ 2 veckor.
9. Försök hålla koll på vad som händer. Inte så populärt att börja fundera på VFU-plats 2 veckor efter du borde gjort dina 2 första dagar där. Det ger ångest och ångest har du redan.
10. Lämna aldrig någonsin någonting till sista dagen. Den sista dagen är garanterat barnen sjuka, tekniken strular och jag själv ligger i migrän-koma.
11. Tro aldrig någonsin att det fungerar att VAB:ba och delta på seminarium samtidigt. Gruppen uppskattar inte barn som nästan slår ihjäl sig genom att dyka ner från soffan, eller att jag försvinner 3 gånger för att byta bajsblöja eller barn som sjunger "jag har sett en konstig kooooo" när man ska presentera uppgiften.
12. Drick supermycket te, många Celcius och ät mellanmål. Det minskar utbrott med förödande konsekvenser.
13. Ta en timmes lunch. Träna. Slå. Spring. Lyft tungt. Skrik. Lovar att de känns skönare att sitta i stolen igen.

Nä men seriöst. Here we go.

Vi vill ha snö!

Om det är någon månad på året man vill ha snö så är det ju december. Här lyser den med sin frånvaro och  till och med mätaren visar på några plusgrader. I början på december liksom. Lite galet faktiskt.
Vi hoppas på snö nu så vi får åka lite skidor och besöka pulkabacken några gånger innan vi reser iväg. Knäppte några bilder på barnen ute i helgen och vem hade kunnat tro att det var första advent!? Ser ut som slutet på mars.

Halvvägs snart!

Snart halvvägs med Fitnessfighten! Denna gång tycker jag att det varit väldigt lätt. Det har varit en dag när jag inte fick till någon riktigt träning, det blev istället promenad och hemma. Träningen är helt okej, även om jag kanske skulle vilja lyfta lite tyngre. Det känns lite sådär med "muttan-uppe-i-luften"- övningar bland folk. Maten går ner och jag är faktiskt inte särskilt sötsugen. Nåja, kanske lite när Fanny frestar med de ljuvligaste Cupcakes:en eller när prinsess-tårtan står i kylskåpet. Mycket stolt över att jag ännu inte fallit dit ;)

Och mitt Celsius-sug har dämpat. Jag skulle ljuga om jag sa att den var borta helt. För er som inte riktigt vet vad Celsius är så är det en kalorifri energidricka men hög mängd koffein. Jag har druckit en eller två varenda dag i 1,5. Eller nej, jag har haft några veckors avbrott 2 gånger och de veckorna har varit ren pina. Då jag inte dricker kaffe så får jag inte i mig koffein på andra sätt och jag har varit milt sagt beroende av denna dryck. Ni kanske tänker att "varför inte fortsätta om den nu är kalorifri?". Grejen är ju den att den innehåller sötningsmedel och en hel hög med tillsatser som är mindre bra. Sötningsmedel rekommenderas inte när man kör fitnessfighten så jag låter bli. 14:e dagen idag!

Tog lite mått och vägde mig idag. Inte någon stor skillnad på vägen, endast 0,5 kg. Blev lite depp men så mätte jag mig och det var -7 cm runt midjan och det är ju helt okej. Huvudsaken är ju att jag mår bra, lär mig något nytt och gör ens lite resultat.

H som helg

Barnens sovrum. Med nostalgiska mattor från min barndomstid. Tycker de gör hela rummen.
Leksakerna finns en våning ner men jag här märkt att storasystern börjat dra upp en del saker.
Det blir helt annat ljus i rummen tack vare gardinfärgerna. 

Nu har vi, jag och barnen alltså, tagit helg. Vi har gosat ner oss i soffan efter flera timmar ute i den friska luften. De yngsta två sover och den tredje ser också ut att ha tunga ögonlock... Mannen är på mässa men väntas hem om några timmar.

Vi får vänner hem på middag ikväll (och nu råkade det bli så att de har middagen med sig.. ;P) och jag tänkte att vi kan börja småfira mannen lite. Dels så är det ju farsdag imorgon men så är det ju också hans födelsedag på måndag. Praktiskt eller tråkigt att slå ihop allt? Nåja, han själv tycker nog att det bara är skönt då han inte är den som gillar att bli firad. Så något storslaget firande blir det inte.

Men lite god mat, tårta och en present eller två mår man ju inte så dåligt av. Hoppas jag.

Jag själv kör, precis som för exakt ett år sedan, fitnessfighten. 1 timmes träning i 30 dagar + ett kostschema som inte direkt ger utrymme för ens minsta lilla bit tårta.. Men övriga familjen fitnessfightar ju inte så jag kan ju i alla fall titta på tårtan ;)

Trevlig helg på er!

Det finns måndagar..

... Och det finns måndagar.

Helgen var himla trevlig. Vi hann med massor. Familjetid, städning, bassar, käka god mat, träning, ha besök och vara på besök. För andra är detta kanske helt normalt men hemma hos oss har vi sällan 2 lediga dagar tillsammans. Kanske i framtiden.

Denna vecka började dock helt värdelöst.

Vaknade med något som liknande nackspärr. Mitt humör var därefter. Barnen betalade tillbaka med samma mynt.
Dessutom spilldes, hälldes och bråkades det. Jag som brukar skryta om att jag sällan behöver höja rösten.

Nåja, sen pajjade dammsugaren. Sen startade inte bilen. Sen kom jag sent till jobbet. Sen tänkte jag gå i ide.Eller trycka i mig 2 kg lösgodis.

Dålig hårdag, kläd-dag och lite PMS på det. Hej måndag.

Konstnärlig

Nog är det kul att husets Storasyster tycker om att måla och skapa. Men vad ska jag göra av dem? Bränna dem i smyg? ;) Har hänt. Ibland får hon välja vilka hon vill spara, vi byter lite sånt som sitter på väggarna i lekrummet. De på bilden ovan släpade hon hem från förskolan häromdagen. Det är liksom inte första gången hon kommer hem med en liknande bunt. Nä, skulle nog tippa på 70-80 st målningar i veckan om man räknar med det hon gör hemma och på förskolan.

Denna konversation hade vi igår.

"Vi får inte plats med allt, du får säga vilka 5 du vill ha kvar."
" Men varför kan vi inte spara allt?"
" De får liksom inte plats. Vi har ju redan så många målningar, vill du hellre ta bort någon av de gamla?"
" Men här får det plats hur många som helst ju! Hämta tejp så tejpar jag fast dem här och så får ingen röra dem, lova!" (och pekar på vardagsrumsväggarna)

Nä, så blev det inte till hennes stora förtret. Där går gränsen känner jag.

Hästar som hästar

Jag fick mig ett gott skratt när jag upptäckte att en enfärgad dalahäst var borta från tavellisten i vardagsrummet och den istället ersätts av en prickig liten filur. De trodde väl att jag inte skulle märka nåt. Ungar alltså ;-)

Selfies i bilen

Gör ni det? Tar ego-bilder när ni kör eller sitter i bilen? Jag tömde ju min mobil på bilder häromdagen och hittade ett x antal egobilder tagna i bilen. Alltså det är ju skitpinsamt. Jag använder mobilen till allt. Som spegel till exempel. Jösses. Skämskudden är framme. Men alltså, jag står inte framför spegeln med lika fånigt leende. Blähä. Nämen jag bjuder på detta och så kan vi låtsas att det inte finns fler.

Höst-depp

Idag känner jag mig så otroligt deppig. Tyckte det var jobbigt att lämna barnen på förskolan. Brukar sällan tycka att det är så jobbigt då jag vet hur bra de trivs där. Men idag hjälpte det inte. Och så kom alla tankar om den där läskiga f r a m t i d e n. Vad tusan ska det bli av mig? Jag har världens finaste familj (-er), men jag vill hålla på med nåt jag tycker om. Känner mig lite stressad över det där faktiskt. Jag måste hitta på nåt som håller i längden. Det gör inte mitt nuvarande jobb, tyvärr. Trots många härliga kollegor så är det inget långvarigt jobb.

Plugga då? Jo, antagligen. Men velar där också. Vet inte vad jag vill. Vill inte komma på efter 3-4-års studier att "Oops, det här vill jag ju inte alls hålla på med". Vill inte heller efter ett x antal års studier inse att det inte finns jobb inom branschen. Och till vissa utbildningar räcker inte mina betyg. Trixigt det där. Vissa dagar är jag helt säker på vad jag vill medan andra dagar är såna här.
Någon superbra affärsidé har jag inte heller. Dessutom räcker det med en företagare i familjen. För tillfället i alla fall. (Ja, inte klokt vad negativ jag var idag alltså!)

Jag vet att man måste våga chansa lite. Kanske sluta tänka 100 år framåt i  tiden och oroa sig över vad som eventuellt kan hända. Kanske dra lite på smilbanden och sluta krångla till allting. Jobbar på det.

Sälen

Ja, då var helgen på fjällen över.
Riktigt trevligt var det. Fräsch stuga, trevligt sällskap, god mat, obegränsat med gotterier och så en del vandring på det. Inte helt fel det! Trots alla trevligheter var det väldigt skönt att komma hem till familjen. 2 nätter borta är det som behövs för att jag ska ha hemlängtan. Töntigt, jag vet.

Enda gången kameran åkte fram var under våran vandring på lördagen. Halva sträckan öste regnet ner men det var väldigt härligt ändå ;) Åh, jag som tänkte skippa regnkläder. Så glad att jag inte gjorde det (Thäänks Mints!)! Och skorna var otroligt bra. Blev varken blöt eller kall.
Utsikten ska jag väl inte skryta så mycket om då man helt enkelt inte såg så mycket på grund av dimman ;)

Syrran (på bilden ) blev nog, precis som jag, lite kär i en väns lilla Andrea. Idealbebis nr 1. Eller vad säger ni,

under dessa (typ 7) timmarna ute gnällde hon inte en endaste gång! Satt så nöjd i sin mammas regnjacka.

Och ja, lite reklam måste jag göra för mitt beroende. Celsius. Smaka inte. Det går inte att sluta.

Nåja, nu är helgen ett minne blott (tack till alla inblandade!), det enda som påminner mig om det är lite lätt träningsvärk i vaderna.

Idag har jag avverkat utvecklingssamtal för alla tre tjejerna (Tack till Mints igen! Och Stefan förstås.) och ett träningspass och ett föräldramöte. Det var den lediga dagen liksom.

Gårdagens tjejer

Ja, alltså de är ju inga bebisar längre. Stora tjejer med egna viljor, smak och favoriter.
En skojade och gjorde grimaser när jag skulle fota, den andra var allvarlig och tittade rakt in i kameran.. Och den tredje var inte särskilt förtjust i kameran överhuvudtaget. 

Istället för att åka på romantiskt stadsweekend..

... Skulle vi behöva låna ut barnen en hel helg för att ha tid att rensa, städa, plocka, fixa, skura och ordna här hemma. Jag tror det behövs minst 72-timmars effektivt arbete för att få vårt hem på fötter igen. Glamoröst, jag vet.

Vi har haft en busy sommar och det börjar märkas av.

Jag har som vanligt, börjat i fel ände. Istället för att börja med grunden, dvs städandet, rensandet och ordnandet så har jag börjat med det roliga. Nya kuddar och annat smått och gott. Jättesmart. Att man knappt ser ut genom fönstrerna har jag liksom struntat i. Så bövelens typiskt mig så jag blir alldeles matt.
Men det går ju så mycket snabbare att handla några fina kuddar än att tvätta 20 (!!) skitiga fönster. För att inte tala om hur mycket roligare det är...

Tider som denna är jag så brutalt avundsjuk på alla med sinne för ordning, reda och struktur. Sedan är det ju dedär med prioritering. Jag vill helst inte prioritera bort ett träningspass för att stå hemma och skura.

Men, men.. Det blir nog bra sedan. Dags att fortsätta.

Sjukerier och annat smått och gott

Jag har varit sjuk på tok för länge och på tok för mycket under vårterminen 2013. De senaste 2 veckorna har jag känt mig som en zombie, låtit som en hes häxa, varit varm och kall på samma gång och haft tusans ont i bihålorna. Det visade sig vara både bihåleinflammtion och öroninflammation. Med tillhörande feber givetvis. För andra gången i år- Lägg på 3 magsjuketurer och massa vabbande.
Inte så roligt för min arbetsgivare och man känner sig ju nästan kriminell.

Läkaren sa "viiiiiiiila, viiiiila, viiiiiiiiila". Inte så lätt med två 2-åringar och en vild 3-åring i huset. Men de senaste två dagarna har de varit på förskolan och jag har viiiiiilat, viiiiiiilat och viiiiiiiiilat. Tror ta mig tusan att de hjälpte. Snart är jag back on track!

Under tiden jag vilat har jag inredningsdrömt. Det gör jag alltid när jag  har tid över. Om fina uteplatser, om växthus, om en fantastisk tapet, om kök. Jag har faktiskt kök-abstinens. Måste ha ett nytt kök snart. Om jag börjar fundera så blir jag tokig på våran situation. Snart har det gått 2 förbannade år sedan vi försökte sälja huset första gången. Tur att vi inte ens trodde att det skulle gå lätt.
Flera gånger har det varit så nära men så har det fallit på grund av någonting. Otroligt irriterande.

MEN. Vårt mintgröna hus är fantastiskt på sommaren. För det första badar vårt hus i ljus på sommaren. Särskilt vardagsrummet med ljusinsläpp från alla möjliga håll är så tacksamt. Men mest gillar jag läget. Vi behöver aldrig oroa oss för trafik eller annat när barnen är ute. Återvändsgränd och grönområde med en (skruttig) lekpark is the shit alltså! Jag kan faktiskt släppa ut dem på gården alldeles ensamma och bara hålla ett vakande öga inifrån. Olivia har kompisar runt hörnet, som hon så gärna vill vara med.. Så länge de inte är alltför långt från mamma i alla fall ;) Ofta har hon kompisar på våran gård, de hoppar studsmatta, cyklar, åker rutschkana eller leker i sandlådan.  Annars leker de rätt bra tillsammans, mina 3 tjejer alltså. Jag börjar bli sugen på att skaffa en lekstuga men det kanske får vänta tills nästa år. Risken för sand-invasion a la Novis och Bellsi är nog alltför överhängande i år. De sistnämnda två är förresten ute hela tiden! De tar på stövlarna, oavsett väder och drar på en mössa och pyser ut så fort tillfälle ges. Och på kvällarna är de så galet "smussiga" som de säger ;)
Våran veranda är också rätt härlig, särskilt sen jag planterat lite blommor och lite annat på den.. Har dock inget självförtroende när det gäller sådant där planterande. Allt brukar dö rätt fort för mig, men än så länge är allt i liv. Peppar, peppar!
Vi äter ute så fort det är fint väder. Man blir liksom glad av det. Och grillar massor! Man kan verkligen grilla allt! Och gott blir det. Mannen har blivit rena rama grillmästaren ;) Vi har lite små projekt på gång ute, plattor som flyttats, staket som ska byggas, gräs som ska sås och så vidare. Jag älskar det. Att greja ute gör mig mer harmonisk. Det tar tid men det blir så fint.

Men andra ord så är det inte så fasligt farligt att vi inte fått sålt huset ännu. Denna sommar vill jag bara njuta av livet, tjejerna, kärleken och allt det som hör sommaren till. Sen får vi se vad hösten bjuder på.