Att plugga på distans

Det här med att studera hemifrån, är det något för mig egentligen?

Jag ser ut som stryk dygnet runt, man lallar ju bara hemma. Jag tar raster oftare än du borde, jag menar man måste ju springa till tvättstugan, laga mat, plocka ihop, betala räkningar.. You name it. Har nog aldrig varit så aktiv på insta som nu.
Jag tar på mig allt VAB:bande. Man är ju ändå bara hemma. Dumt att mannen ska vara hemma då. Och om mannen trots detta är hemma så måste jag fly fältet för att kunna plugga. Rätt osocialt. Klasskompisar, I truly miss you.
Det låter ju så bra att själv få planera sina dagar och det är många gånger otroligt skönt och funkar fint. Känner flytet. Man läser (beställer, lånar) litteraturen i tid, följer föreläsningarna och hinner ha fritid och greja och dona. Men så kommer de där svackorna när jag varken vet vad fokus eller självdiciplin är. Eller läser samma text 150 gånger utan att fatta någonting för i tankarna möblerar jag om, planerar nästa träningspass eller äter lösgodis.

Härmed lovar jag mig själv att:
1. Kamma håret nästan varje dag. I allafall de dagar jag har seminarium.
2. Hålla telefonen långt borta från min dator. På riktigt. Och jag sitter alltså kvar vid datorn.
3. Ta bort mitt FB-konto eller iallafall spärra det dagtid eller bara liksom låta bli att gå in där. Instagram ska vi inte ens tala om.
4. Städa, diska, tvätta, baka efter 16.00
5. Klä mig i annat än mjukis eller träningskläder. Det går faktiskt.
6. Sluta tro att det går lika bra att läsa igenom litteraturen när du ligger i badet. Det gör nämligen inte det. Och när första svindyra, alternativt bibliotekslånade, studentlitteraturen åkt i plurret är det allt annat än skönt (Nej, sidorna blir inte raka trots ihärdigt hårtorksblåsande).
7. Äta de där matlådorna. Att börja googla recept, åka till affären och laga någonting supersmarrigt bara för att jag får göra det i lugn och ro går fetingbort.
8. Råplugga de dagar jag kan. Rätt som det är kör familjen magsjuke-racet igen. I typ 2 veckor.
9. Försök hålla koll på vad som händer. Inte så populärt att börja fundera på VFU-plats 2 veckor efter du borde gjort dina 2 första dagar där. Det ger ångest och ångest har du redan.
10. Lämna aldrig någonsin någonting till sista dagen. Den sista dagen är garanterat barnen sjuka, tekniken strular och jag själv ligger i migrän-koma.
11. Tro aldrig någonsin att det fungerar att VAB:ba och delta på seminarium samtidigt. Gruppen uppskattar inte barn som nästan slår ihjäl sig genom att dyka ner från soffan, eller att jag försvinner 3 gånger för att byta bajsblöja eller barn som sjunger "jag har sett en konstig kooooo" när man ska presentera uppgiften.
12. Drick supermycket te, många Celcius och ät mellanmål. Det minskar utbrott med förödande konsekvenser.
13. Ta en timmes lunch. Träna. Slå. Spring. Lyft tungt. Skrik. Lovar att de känns skönare att sitta i stolen igen.

Nä men seriöst. Here we go.