Grubbleri.

Helgen försvann lika snabbt som det kom. Gäsp. Jag hann med en hel del, trots min brutala trötthet. Alltså seriöst. Hur tusan kan jag vara så trött hela tiden? Nej, inte D-vitaminbrist i alla fall. I lördags däckade jag i soffan och sov ett x antal timmar. Brukar aldrig behöva några naps.

Man tycker ju att man borde bli piggare av att det ljusnar ute men icke. Svintrött hela tiden.

Och plugget, den ger mig lite ångest även om inte lika mycket som innan helgen. Det finns verkligen stunder då jag funderar på vad 17 jag gett mig in på.


Tömde mobilen på bilder i helgen och barnen bläddrade ivrigt igenom bilderna (3865 st!) och Olivia utbrast "Mamma ååååh vad jag saknar våran gamla gård! Kan vi inte flytta tillbaka? Då kunde vi ha studsmatta, rutschkana och äta ute på gården."
Och ja, det var ju härligt. Om man bortser krattandet och evighetsgörat med buskarna (staketet). Men ja, jag saknar det också. Lite grann i alla fall. Särskilt nu till våren. 

En höstig dag i gamla huset. Rätt härligt faktiskt. Och på den tiden levde ju pärlan också. 

Men vi har faktiskt en balkong i helt okej size och det riktigt kliar i fingrarna tills det är dags att börja pimpa den. Kommer att bli såå bra! :)

Jag och mannen diskuterade just detta med att bo i lägenhet vs villa häromdagen. Vi hade ju tänkt att lägenheten skulle vara en vääääldigt tillfällig lösning. Men just nu fungerar det ju väldigt bra och huset vi tror oss vilja ha är inte riktigt tillgängligt ännu. Så några villaägare blir vi inte än iallafall. Fast jag skulle ju ljuga om jag sa att jag inte kikar in på Hemnet var eviga dag ;)

En del av mig vill ha ett praktiskt, stilrent och ganska litet hus med närhet till det mesta på ett villaområde så det finns kompisar till barnen i närheten.En liten trädgård som är enkel att sköta. Det ska varken ta för mycket tid eller kosta för mycket att ta hand om huset och trädgården. Helt enkelt för att få tid och pengar över till annat.

Andra delen av mig vill ha en gammal villa lite ute på landet med uthus och liknande. Tänk vilken lycka för barnen att påta omkring och ha massa utrymme. Inte grannar i varje hörn. Massa bärbuskar, gott om plats för lekstuga, studsmatta och annat som barn kan tänkas vilja ha. Och ett växthus till mig när jag fyllt 30. Men att underhålla alltihopa, jag vet inte? Och allt det där skjutsandet? Men ändå, det verkar ju så mysigt. Svårt att veta liksom.

Nä. Slut på rasten och dags att övergå till pluggeriet.