Januari-uppdateringen

Jag är så glad över att vi är på rätt sida om nyårsdagen nu. Med en månad snart till och med. Går redan runt och längtar efter den där sommarledigheten som förhoppningsvis ska infinna sig om sisådär 5 månader. Den som väntar på nåt gott...  Men denna termin känns faktiskt rätt spännande.

Mycket på gång nu liksom, mest ser jag framemot att färdigställa allt här hemma, börja med fasaden, göra någon liten resa, fortsätta med träningen som jag tog upp igen i december och gå ut på min 5 veckors långa VFU i slutet på terminen. Och tills mattekurserna är överstökade. Märkligt det där förresten. Har enda sedan skolstart gått och haft ont i magen för dessa mattekurser. Och hittills har det visat sig vara.... Intressant. Och liksom rätt lugnt och skönt. Men jag har bara börjat. Förmodligen kommer intressant bytas ut mot apsvårt, lugnt och skönt mot panik och stress. Men den dagen, den sorgen ;)

Idag har vädret varit sådär härligt soligt, krispigt och vintervitt. Bästa vintervädret som går att ha. Jag skjutsade Stella till förskolan i raketfart på sparken. Att de övriga två stannade hemma på grund av elak hosta behöver vi inte ta upp.

Jag har förresten gjort en överenskommelse med mig själv, det behövdes liksom. Jag ska vara ledig minst 5 kvällar i veckan och minst hela lördagen och halva söndagen. Förra helgen var den första efter överenskommelsen och o.m.g. så gött det var. Vi hade besök, badade i simhallen, åkte skidor, besökte pulkabacken och kalasade hos systeryster. Mycket trevligt alltihopa. Inser (gång på gång.. Jag vet) att mina barn är så stora. Alla åker liksom skidor, ganska långt dessutom. Himla trevlig sak att göra tillsammans, vet inte vilka som var mest lyriska efteråt, barnen eller föräldrarna ;) Jag har sagt det förr och jag säger det igen, men jag älskar 99 % av den tiden jag får vara mamma. Evigt tacksam över det. 

Insåg att vi har bott i huset i två månader snart och jag trivs så himla bra. Det är precis som jag föreställde mig faktiskt. Praktiskt, lagom stort och liksom oss. Väldigt mycket oss. Men som jag längtar tills allt "piff" är på plats. Men jag behöver tid. Och pengar. Massor av båda två, för att få det till vad jag vill att det ska vara. Sakta men säkert är ju inte så kul men det är ju verkligheten. Ska ta fram riktiga kameran någon dag och fota ordentligt. Kan ju vara kul att ha. Många har frågat efter före-och-efter-bilder så jag tänkte ordna några sådana också och lägga upp här. Ska bli kul att se själv också ;)

Året var 2014

Tänkte ge mig på en årsresumé från vårt år 2014 - med hjälp av mina insta-bilder. Så alla bilder är mobilbilder, nedladdade från instagram och så har jag bara gjort kollage av de, kvalitén är därefter.

Vi "firade" in år 2014 i ett plan som precis skulle lyfta från Miami flygplats, mot Sverige, efter några veckors härlig semester.
Januari var en händelserik månad. Vi kom hem efter semester, blev lägenhetsägare, bodde hos svärisarna ett tag, målade lägenheten och flyttade in. Det var härligt. Att vara inflyttade alltså. Vi bodde nu på 120 kvadrat mindre än innan och gillade liksom det. Jag kände mig även urtrött på min dåvarande arbetsplats och sökte till högskolan och ämneslärarprogrammet - och kom in. Började plugga och kom på att jag var mycket bättre på det än jag trodde.

I februari blev jag 27 år och firades som om jag fyllde jämt. Det värmde mitt hjärta. Något som värmde det ännu mer var att min uppsägningstid tog slut och jag fick plugga på heltid.

I mars kom jag fram till att ville bli grundlärare istället för ämneslärare, problemet var dock att det fattades ett stycke mattekurs innan jag kunde byta. Är lite imponerad över mig själv s här i efterhand, över att jag tog tag i det och läste det vid sidan av mina andra studier. Att vara mamma till 3, plugga 150 % och ha en man som jobbar långt mer än heltid är inte alltid så roligt, men allting går!

I april och maj pluggade jag alltså. Och firade påsk, gjorde några små dagsresor och mådde liksom helt okej. Twinsen blev hela 3 år och lärde sig cykla.

Juni-månad var härlig, jag fick nämligen (i mitt tycke) välförtjänt semester, efter att ha klarat varenda matteprov och tenta, vilket var så mycket mer än jag trodde om mig själv i januari. Midsommaren var iskall. Hela familjen åkte på 10-dagars lång semester till Finland. Det var himla härligt, vi hälsade på systeryster med familj, hälsade på vänner, besökte sommarmötet, shoppade och närvarade på lillebrors fina bröllop.

I juli var vädret på vår sida. Jag och tjejerna badade mer än någon sommar tidigare, picknickade och höll på att smälta bort i vår übervarma lägenhet. Vi hade besök av fina vänner, besökte vänner som bor i andra städer. Jag älskade livet och att få vara mamma. På kvällarna satt jag och mannen med papper och penna och ritade planlösningar.

I augusti sålde vi vår fina lägenhet och blev ägare till ett renoveringsobjekt vi kikat på under en längre period. Huset vi blivit ägare till var allt annat än färdigt för inflyttning så vi fick hyra ett stort hus ute på landet. Medan jag, syrran och mina töser var till Småland och Astrid Lindgrens värld (rekommenderas starkt, för både barn och vuxna!) rev mannen nästan varenda vägg i vårt hus och började sakta men säkert att bygga upp den nya planlösningen.

I september började jag skolan igen. Det var liksom skönt, för jag hade fått vara ledig. Nu började grundlärarprogrammet och jag kände på en gång att detta var min grej! Töserna skolades in på nya förskolor. Mannen renoverade all lediga tid, förutom en helg, då vi for iväg till huvudstaden, bara han och jag och besökte fina vänner, shoppade, bodde på hotell, besökte byggvaruhandlar och hade brutalaste tandvärken ever. Jag trodde jag min sista stund var kommen. Vi beställde kök, valde tapeter, färger, kakel, golv, fönster, uttag, spottar.... Allt. Blev lite paff över hur rackarns många val som ska göras. Olivia fyllde 5 och detta firades såklart. På hennes 5-årsdag fick hon en ljuvlig liten kusin.

Oktober var en seg månad. Jag pluggade (nähä?), var så gott som ensamstående mamma då mannen jobbade och renoverade den tiden han inte jobbade, vi bodde på landet och vi trivdes inte så bra. Men mycket hände vid huset och det var alltid roligt att åka dit och kika. En efterlängtad brorson gjorde entré och han är liksom sådär galet go! Hann även med en liten tripp till fjällen med ett gäng damer. Och så var ju hösten galet fin i år.

 I november började ljuset i tunneln synas. Vi planerade inflyttning till vårt eget hus, ett boende som inte skulle vara tillfällig. Det var skola (på kontoret), lämning, hämtning, VAB, packning, packa upp, städning, julfest, dop, födelsedagsfiranden, farsdagfiranden och ja.. Vi överlevde.

December har mestadels varit fantastisk och galet hektiskt. Vi flyttade äntligen in och det kändes (och känns fortfarande) galet bra. Kan ju nämna att utan svärisarna hade vi bott kvar i de där kråkslottet ute på landet. Nu går jag bara omkring och myser. Familjen är samlad igen, vilket är det bästa. Nästbästa är att allt är nytt, köket, badrummen och allt sånt där. Visserligen återstår en del detaljer men överlag är det mesta färdigt. Inomhus alltså.
Vi ordnade julmysigt hos oss, jag pluggade järnet (vet inte hur många nätter jag suttit uppe och pluggat.. Fler lär det bli!), gick på lucior, julfester och sen åkte jag och min stora kärlek till den där fina staden Oslo där vi bodde som nykära, nygifta och ja.. Det var himla mysigt. Och kallt, Min syster (och hennes man) gjorde det möjligt för oss, så tack igen för det! Julen firades hemma hos mina föräldrar efter att först ha brunchat med svärisarna hemma hos oss. Under mellandagarna har vi haft besök nästan varenda dag och jag har äntligen kunnat ta mig tid till att gymma så mycket jag velat och så har vi fått värdefull familjetid.

Detta år har mestadels handlat om familjen, kärlek, drömmar och komma till instinkt med saker och ting. Tyvärr har jag kanske inte prioriterat hälsa och välmående alla gånger, men överlag har året varit himla fint även om den inte innehöll några fancy resor och liknande. Jag har inga nyårslöften inför nästa år men jag hoppas bara jag och alla nära och kära håller sig friska och vi fortsätter vara så här lyckliga som i år.

Update

Min lillebror Joel är nog den enda som fortfarande går in här ;)

Sedan senaste inlägget i maj har det hänt massor!
Jag och barnen var ju lediga i 3 månader i sommar. Det var så himla välbehövligt och vi hade det så bra. När sommarvärmen kom "bodde" vi nästan på olika badplatser (känns så avlägset nu i höstrusket). Vi gjorde några små resor, en till grannlandet i öst och så några små resor till städer som ligger några timmar ifrån oss och så var vi även till Astrid Lindgrens värld, vilket barnen (och jag + syrran) uppskattade till max! Annars lekte vi skogsmullar och blev vänner med skogen och ibland träffade vi vänner eller lekparksdejtade, 

I slutet på juli sålde vi vår lilla lägenhet och köpte ett hus. Vi har ännu inte flyttat in där, utan istället flyttade vi ut på landet. Till ett "kråkslott" som vi nu hyr under hösten. Jag måste säga att jag förstår tjusningen med ett mysigt hus på landet men det är verkligen ingenting för oss i det skedet vi befinner oss i livet! Inte stället eller huset vi fått prova iallafall. Jag är så hiskeligt rädd, praktiskt och rastlös av mig. Sen gillar jag inte att behöva ta bilen var man än ska. Men jag har verkligen full förståelse för att människor som är lite mer harmoniska och tryggare än jag väljer att bo så :)  Och jag har full förståelse för att folk tycker vi är knäppa som ser något i ett hus med grannar åt alla håll och världens (ä så länge) kanske fulaste exteriör. Men det passar oss. 

I alla fall, vårt blivande hem genomgår nu en himla förvandling. På insidan. Utsidan sparar vi till våren/sommare/nästaår/tioårframåtitiden. 

Alla väggar förutom en har rivits, en helt ny planlösning har tagit form. Man kan säga att vi började om från början. Nya rör, el, isolering..Väggar.. Allt sånt där tråkigt som tar tid men inte syns så mycket. Ett nytt (stort!) kök har kommit upp, toalett + badrum är snart klara.. Tvättstugan som ligger i ett fd garaget är på g nu. Sovrummen börjar bli klara, golvet är på plats och i lördags fick våra nya fönster lister och karmarna för nya innerdörrarna kom också upp. Men än är det 3-4 veckor kvar innan inflytt. Förutom att det försvinner en del tid på att mannen ska vara på mässor så är det ventilation, massa vvs, förvaring och sånt där tråkigt måste fixas. Och så massa roligt också förstås, allt det där som gör ett hem hemtrevligt ni vet. Att inflyttning planeras lagom till advent är ju inte så pjåkigt. Julmänniska som jag är.

Jag själv har inte gjort så mycket mer vid huset än pekat och bestämt eller fotat. Men någon måste ju göra det också! Ganska angenäm roll om jag får säga det själv. Sen är det ju så att någon behöver ta hand om tjejerna och det övriga livet. Tom är dessutom så mycket bättre på att bygga hem än vad jag är. Han har ju haft en del hjälp också, några veckor hade vi 3 snickare på plats, sen har hans pappa lagt ner massa lördagar och så har en del kompisar varit där och hjälpt till.. Men mest har han gjort själv såklart. Det blir så himla bra så att smilbanden dras upp till öronen bara jag tänker på det. Glad att vi trodde på "projektfulhuset" själva. Än så länge går det enligt planerna både när det kommer till tiden och när det kommer till ekonomin. 

Förutom att det ibland är jobbigt att leka ensamstående mamma och knappt träffa sin partner så är det himla skoj! Det är otroligt roligt att få planera och bestämma. Jag vill ha så praktiskt som möjligt medan min man är mer mot hellre-snyggt-än-praktiskt. Men inga skilsmässopapper har skickats in, vi har inte heller klöst ögonen ur varandra eller oss själva, utan jag skulle nog säga att det är bra för vår relation att ha ett gemensamt projekt som både är involverade i på olika sätt. Vi har ganska lik smak nuförtiden, inga gräl eller tårar på Ikea som någon gång i tiden ;) Och nu är det där  "normala livet" så nära... Och jag längtar så galet mycket! Stella sa häromdagen "Ska pappa äta middag med oss varenda dag sen? På riktigt?" Och ögonen tindrade som små stjärnor :) Hon om någon är pappas tjej. 

Så. Nu ska jag återgå till de där studierna som inte alls känns så lockande just nu. 

3-årskalas

Ni som känner mig vet ju att jag älskar att ordna tillställningar, stora som små.

Jag får riktigt behärska mig för att det inte ska gå överstyr ibland, särskilt på barnens kalas. Men det är ju så roligt och jag älskar känslan av fest. 

När vi var små blev vi firade ordentligt när vi fyllde år. När man har så många syskon som jag har så fick man massor och presenter (och kompisar just den dagen). Mamma bakade godsaker, vi fick välja dagens mat och ja.. Ni vet. Man kände sig speciell liksom. Och det vill jag överföra till mina barn. Med måtta helst, även om de där med måtta brukar vara lite svårt för mig. Har alltid varit ON eller OFF.

Som tur är brukar tiden vara knapp och så var det verkligen inför barnens kalas i söndags, då det var innebandyturnering, massa plugg och en mannens mäss-helg, så det blev lite lagom tycker jag. 

Nåja, det blev en trevlig kväll med trevligt folk. Inte minst för våra älskade 3-åringar som dagen till ära trotsade minimalt. 

Kycklingsallad för vuxna och korv med bröd för barnen. Och sen fika på det. Och det är ju fikabordet jag tycker är roligt att fixa.

Syrran var ju här och jag lät henne knäppa några bilder på just det bordet. 

Efter lite googlande ville Nova ha blå-eller-grön rostårta.  Mintgrön blev den.
Nöjd med hur den såg ut men tyvärr väldigt amerkiansk till smaken.

Stella ville ha godistårta. Pillgöra.

Vad är väl ett barnkalas utan chokladbollar och popcorn? 

Tidsbrist var det ja. Skummisar.

Någon koncentrerad 3-åring.

Någon hoppas på en regnig sommar :)

Det blev över massa tårta och jag med min självdisciplin och sockerberoende skulle väl ha smällt i mig allt så jag tog mitt förnuft till fånga och gav bort det för att göda andra. Inledde en sockerfri vecka med glömde av det idag när jag köpte en proteinbar. Men lite glad ändå, att jag inte föll tillbaka. De där sockret är inte direkt bra för mig och denna vår har vi umgåtts lite väl mycket med varandra. Så kan det gå.

Det där med skola och självförtroende

Här sitter jag, precis hemkommen från matten och äter frukost och tycker liksom att livet är rätt härligt.
Ja, det är stressigt nu inför terminavslut, många stora uppgifter väntar på att bli gjorda. Bland annat två hemtentor som fortfarande känns som läskiga spöken men det brukar kännas bättre när man kommit en bit på vägen.
Men vet ni, att börja skolan var nog det bästa jag kunde göra.

Det gör så otroligt mycket för självförtroendet att märka att man faktiskt kan. Jag var så himla nervös inför skolstarten, över att jag aldrig skulle klara mig. Jag och skola har tidigare i mitt liv inte varit någon bra kombination. Det är inte så att jag har extremt svårt för att lära mig saker men jag har aldrig haft någon bra studieteknik, inte trott på mig och bara gett upp innan jag ens börjat. Jaja, det låter tragiskt men så har det varit.
Jag började skolka i 8:an och tog mer sovmornar än någon annan i gymnasiet. Lägg på lite väl många håltimmar och hinna-med-tidigare-bussar-avdrag. Om man säger så här så var mina skoldagar sällan särskilt långa. Känns så himla meningslöst så här i efterhand.
Det har alltid varit mycket annat runtomkring mig som gjort att jag inte orkat med skolan. Så urbota dumt att lägga ner energi på fel saker men det brydde jag mig inte om då.
Det var inte så att jag fick massa IG:n men jag fick inte heller de betygen jag hade kunnat få om jag kämpat lite.

Om det är något jag vill försöka lära mina barn (och hoppas på att de inte är lika tjurskalliga som som deras mor var) så är det skolans betydelse och att man måste kämpa för att nå dit man vill vara. Det öppnar så många andra dörrar..

Nåja, hittills har jag fått godkänt på varenda uppgift både på högskolan och på komvux (matten). Till och med VG på några uppgifter, varav ett matteprov. Den första månaden jobbade jag ju samtidigt också. Och det gick vägen ändå.
Jag har hela terminen tänkt att jag vill "förtjäna" mitt sommarlov. Inte ta massa genvägar och glida fram på en  räkmacka som jag brukar göra. Det känns ju så himla mycket bättre när man gör något ordentligt. Jag läser ju inte till något väldigt avancerat och komplicerat men det kräver en hel del jobb för det. Och de flesta av mina studiekamrater är redan utbildade lärare med många års erfarenhet, då det är samma kurser för grundutbildning och fortbildning. Och det funkar ändå, jag får läsa mer litteratur då jag inte har några egna erfarenheter att bidra med.

Sen trodde jag att det skulle vara ganska tråkigt att gå i skolan igen. Ointressant liksom. Och visst är det aptråkigt ibland men det mesta är faktiskt himla intressant. Som just nu så läser vi en valfri avhandling som behandlar något av ämnerna kursen berör. Imorgon ska det redovisas. Jag tycker det är sååå intressant. Läste igenom två extra avhandlingar bara för att jag råkade fastna i ämnet.. Skulle bara kika om de kommit fram till samma sak.  Det har liksom inte hänt förr kan jag lova.

Idag är jag också medveten om att jag har koncentrationssvårigheter och vet att jag måste ta pauser för att hålla koncentrationen uppe. Det ger mig ingenting att sitta och plugga 5 timmar i sträck. De två sista timmarna är mina tankar inte alls där de ska. Men tar jag en paus på 15 minuter eller mer, kanske en promenad eller träning på lunchen och äter bra så går informationen in på ett helt annat sätt.

Det var inte alls meningen att skriva något "skryt-inlägg", bara reflektera över att man faktiskt kan om man vill. Även om man en gång i tiden struntade i skolan. Och även om man inte gått i skolan på länge. Och även om man har 3 småbarn och en man som jobbar långt över 100%. Kan jag så kan vem som helst!

Fantastisk påsk

Gissa vilket påskris som står i vårt rum och vilket som står i barnens rum? ;)

En sån himla härlig påsk vi haft! Jag har varit ledig lite för mycket, med tanke på studierna... Men det var det värt!

Vi har hunnit med massor, som min mammas 55-årsfirande, babyshower med en supersöt bebis, långbesök hos Toms faster, lekparkshäng, långpromenader, flera bra träningspass, en sväng till Sågmyras Outletområde, en sväng till Mora, årets första fika på en uteservering, grillning, lite plugg, haft besök av eventuella lägenhetsköpare, bara njutit av det helt fantastiska vädret, fikat lite för många gånger och mycket annat roligt. Nova och Stella har varit så snälla och trotsat minimalt ;)

Några bilder från soliga Mora :)

Alla bilder i detta inlägg är mobilbilder och ni som följer mig på instagram har sett några av dem redan. Mobilen fick mestadels vila under ledigheten så det blev inte så många bilder (mina mått mätta). I veckan kommer Toms nya kamera (till jobbet) och jag hoppas hinna prova den för att se om jag ska ha likadan.

De är två roliga brudar vi har, man får skratta mycket både med dem och åt dem. Svar på tal jämt. Vi var inne i en butik och kassörskan sa "Ååh, är de tvillingar?" Nova vände sig om och sa med riktigt kaxig ton "Aa faktiskt, är du?!".

Jag tjuvlyssnade på dem häromdagen

N: "Jag gjorde såååå fina påskägg"

S: "Ja me.. Vi gjorde finast båda två".

N: "Båda kan inte göra finast. Jag gjorde finare än dig"

S (fräser riktigt argt) " Nähädu. Dina såg ut som hjälpmig-hjälpmig" 

Twinsies, twinsies...

Vår lilla storasyster väntas hem idag. Som jag längtar. De övriga 2 är på förskolan. Jag har betat av en mattelektion och en föreläsning idag och mer studerande behöver det bli. Två seminariumdagar framför mig.

Helt otroligt, men jag fick faktiskt godkänt på matteprovet förra veckan. Trodde verkligen inte det förra veckan men åh. Vilken. Himla. Lättnad. Blev så glad så jag fick riktigt lov att behärska mig för att inte pussa på någon alternativt ge ifrån mig några vårskrik ;)  Nu är det bara att plugga järnet igen, för det är dags för ett nytt matteprov om 2 veckor.

Om jag klarar mattekursen och mina kurser på högskolan utan några större problem ska jag belöna mig med något fint. Typ ett flak Celsius ;) Nejdå. Men något riktigt fint. Eller roligt. Typ en weekendresa tillsammans med han den där kärleken.. Till grannlandets huvudstad. Har lite Oslo-abstinens faktiskt. Alltför länge sen sist. Vi har pratat om att åka dit jättelänge nu men det har inte blivit av.

Nej, nu var det slut på rasten och plikten kallar. Bäst att plugga undan så jag får umgås med Oliven när hon kommer hem.

Hej Joel

Heh. Joel får en egen rubrik då han är den enda jag vet om som fortfarande kikar in här ;)

Jag satt och fyllde i viktiga papper idag och skulle underteckna med dagens datum. Skrev 4:e april. Dubbelkollade, det var visst 16:e april. Sån koll har jag.

Det betyder att vi snart firar sista april och tar steget in i maj. Jag vet att jag tjolar om det men tiden går läskigt snabbt! De säger att det är påsk redan liksom, idag åker våran lilla storasyster iväg på semester med sin farmor & farfar. Det är 3:e året i rad hon åker iväg över påsken. Och det är bara jag som är nojjig. Hon själv säger "Men mamma, jag kommer ju tillbaka. Jag ska bara dit och ha det lugnt och skönt. Sen när semestern är över kommer jag ju hem". Längtar redan efter den dagen.
Yes Hönsmamma var det ja.
Jag blir tyvärr inte ledig alltför mycket trots påsken. Imorgon är det dags för mitt första matteprov.
Matte är grekiska. Facit och jag är inte överens. Miniräknaren räknar fel. Eller så står det fel i uppgifterna. Allt blir liksom bara fel. Kommer att gå åt pipsvängen. Detta trots att jag har haft hjälp av både lillasyster och storebror som är familjens mattegenier. Tyvärr blev de där generna inte jämt fördelade inom familjen.

Något som däremot gått bra är mina tidigare kurser, fick igenom båda! Så himla glad!  Kände mig nästa oövervinnerlig när jag insåg att jag glidit igenom båda kurserna! Mina första 15 högskolepoäng någonsin! :) Hade jag inte klarat de så hade jag typ grävt ner mig. Jag läser 150% nu och det finns inte tid för några omtentor. Så de var ju himla skönt att jag slapp gräva ner mig.
Min kurskamrat messade mig "Grattis till oss, nu har vi 15 hp i SVA (svenska som andraspråk), det är 15 hp mer än många av de lärarna som undervisar i ämnet". Lite kul tyckte jag ;)

Det är bara fram till sommaren jag läser 150%. Sedan ska jag ha sommarlov alldeles på riktigt. I hur många veckor som helst. Overkligt. Senast jag var ledig en sommar var den sommaren våra twinsies kom till oss. I efterhand kan jag ju lugnt erkänna att det var den mest arbetsamma sommaren ever. Innan dess var jag ledig en hel sommar när jag gick i 7:an typ. Så ni kanske förstår min glädje?  Döttrarna förstår inte riktigt min känsla. "Vadå, ska vi inte gå på dagis på heeeeeeela sommaren? Men vad vi ska göra då? Vem ska vi vara med? Vi orkar faktiskt inte vara med dig hela tiden. " De ska bara se. Denna sommar kommer bli så himla bra.
Våra soon to be 3-åringar kommer glömma av allt som har med trots att göra. Vädret kommer att vara strålande. Lägenheten kommer inte att kännas liten. Balkongen kommer att vara en vacker och stillsam liten oas. Jag kommer inte ens för ett ögonblick önska att barnen skulle gått på dagis istället. Vi kommer att leva ett harmoniskt och lyckligt hemmaliv med bullbak och massa badande, fotofixande, cyklande och bärplockande. Glada små resor med icke-åksjuka barn som kommer att hålla sams hela sommaren när de glider runt i sina vita klänningar och träleksaker. Så de så. 

Hemma hos oss

Vi är, av en kanske oförklarlig anledning, lite kära i vår fåtölj. Det är en av de få möbler vi tog med från huset till det nuvarande boendet. Fåtöljen har Tom fått från en kund som skulle slänga den. Marimekko-kuddfodralet fick jag i födelsedagspresent av en söt vän. Och ja, vita gardiner tröttnar jag nog aldrig på ;)

50 shades of grey.. Ja, att grå är favoritfärgen just nu tar man knappast miste om hemma hos oss. Tycker grått är så ombonat och framhäver andra färger så bra. 

Liten, dåligt fotad, del av min kontorshörna som finns i vårt vardagsrum. Inte så mycket färg, för tillfället iallafall.
Veckoplan från Granit som jag älskar (njeah, lite beroende på vad som står där förstås)

Blocket-fynd tycker jag ändå denna hylla kan kallas för.
Innehållet lär ändras ett flertal gånger innan jag är nöjd..

Några helthetsbilder blir det inte, för då krävs det att jag städar. Städa är något jag inte tar mig tid till nu när jag endast har 15 minuters break. (Japp, har gjort ett schema och håller det än då länge!)

Att plugga på distans

Det här med att studera hemifrån, är det något för mig egentligen?

Jag ser ut som stryk dygnet runt, man lallar ju bara hemma. Jag tar raster oftare än du borde, jag menar man måste ju springa till tvättstugan, laga mat, plocka ihop, betala räkningar.. You name it. Har nog aldrig varit så aktiv på insta som nu.
Jag tar på mig allt VAB:bande. Man är ju ändå bara hemma. Dumt att mannen ska vara hemma då. Och om mannen trots detta är hemma så måste jag fly fältet för att kunna plugga. Rätt osocialt. Klasskompisar, I truly miss you.
Det låter ju så bra att själv få planera sina dagar och det är många gånger otroligt skönt och funkar fint. Känner flytet. Man läser (beställer, lånar) litteraturen i tid, följer föreläsningarna och hinner ha fritid och greja och dona. Men så kommer de där svackorna när jag varken vet vad fokus eller självdiciplin är. Eller läser samma text 150 gånger utan att fatta någonting för i tankarna möblerar jag om, planerar nästa träningspass eller äter lösgodis.

Härmed lovar jag mig själv att:
1. Kamma håret nästan varje dag. I allafall de dagar jag har seminarium.
2. Hålla telefonen långt borta från min dator. På riktigt. Och jag sitter alltså kvar vid datorn.
3. Ta bort mitt FB-konto eller iallafall spärra det dagtid eller bara liksom låta bli att gå in där. Instagram ska vi inte ens tala om.
4. Städa, diska, tvätta, baka efter 16.00
5. Klä mig i annat än mjukis eller träningskläder. Det går faktiskt.
6. Sluta tro att det går lika bra att läsa igenom litteraturen när du ligger i badet. Det gör nämligen inte det. Och när första svindyra, alternativt bibliotekslånade, studentlitteraturen åkt i plurret är det allt annat än skönt (Nej, sidorna blir inte raka trots ihärdigt hårtorksblåsande).
7. Äta de där matlådorna. Att börja googla recept, åka till affären och laga någonting supersmarrigt bara för att jag får göra det i lugn och ro går fetingbort.
8. Råplugga de dagar jag kan. Rätt som det är kör familjen magsjuke-racet igen. I typ 2 veckor.
9. Försök hålla koll på vad som händer. Inte så populärt att börja fundera på VFU-plats 2 veckor efter du borde gjort dina 2 första dagar där. Det ger ångest och ångest har du redan.
10. Lämna aldrig någonsin någonting till sista dagen. Den sista dagen är garanterat barnen sjuka, tekniken strular och jag själv ligger i migrän-koma.
11. Tro aldrig någonsin att det fungerar att VAB:ba och delta på seminarium samtidigt. Gruppen uppskattar inte barn som nästan slår ihjäl sig genom att dyka ner från soffan, eller att jag försvinner 3 gånger för att byta bajsblöja eller barn som sjunger "jag har sett en konstig kooooo" när man ska presentera uppgiften.
12. Drick supermycket te, många Celcius och ät mellanmål. Det minskar utbrott med förödande konsekvenser.
13. Ta en timmes lunch. Träna. Slå. Spring. Lyft tungt. Skrik. Lovar att de känns skönare att sitta i stolen igen.

Nä men seriöst. Here we go.

Grubbleri.

Helgen försvann lika snabbt som det kom. Gäsp. Jag hann med en hel del, trots min brutala trötthet. Alltså seriöst. Hur tusan kan jag vara så trött hela tiden? Nej, inte D-vitaminbrist i alla fall. I lördags däckade jag i soffan och sov ett x antal timmar. Brukar aldrig behöva några naps.

Man tycker ju att man borde bli piggare av att det ljusnar ute men icke. Svintrött hela tiden.

Och plugget, den ger mig lite ångest även om inte lika mycket som innan helgen. Det finns verkligen stunder då jag funderar på vad 17 jag gett mig in på.


Tömde mobilen på bilder i helgen och barnen bläddrade ivrigt igenom bilderna (3865 st!) och Olivia utbrast "Mamma ååååh vad jag saknar våran gamla gård! Kan vi inte flytta tillbaka? Då kunde vi ha studsmatta, rutschkana och äta ute på gården."
Och ja, det var ju härligt. Om man bortser krattandet och evighetsgörat med buskarna (staketet). Men ja, jag saknar det också. Lite grann i alla fall. Särskilt nu till våren. 

En höstig dag i gamla huset. Rätt härligt faktiskt. Och på den tiden levde ju pärlan också. 

Men vi har faktiskt en balkong i helt okej size och det riktigt kliar i fingrarna tills det är dags att börja pimpa den. Kommer att bli såå bra! :)

Jag och mannen diskuterade just detta med att bo i lägenhet vs villa häromdagen. Vi hade ju tänkt att lägenheten skulle vara en vääääldigt tillfällig lösning. Men just nu fungerar det ju väldigt bra och huset vi tror oss vilja ha är inte riktigt tillgängligt ännu. Så några villaägare blir vi inte än iallafall. Fast jag skulle ju ljuga om jag sa att jag inte kikar in på Hemnet var eviga dag ;)

En del av mig vill ha ett praktiskt, stilrent och ganska litet hus med närhet till det mesta på ett villaområde så det finns kompisar till barnen i närheten.En liten trädgård som är enkel att sköta. Det ska varken ta för mycket tid eller kosta för mycket att ta hand om huset och trädgården. Helt enkelt för att få tid och pengar över till annat.

Andra delen av mig vill ha en gammal villa lite ute på landet med uthus och liknande. Tänk vilken lycka för barnen att påta omkring och ha massa utrymme. Inte grannar i varje hörn. Massa bärbuskar, gott om plats för lekstuga, studsmatta och annat som barn kan tänkas vilja ha. Och ett växthus till mig när jag fyllt 30. Men att underhålla alltihopa, jag vet inte? Och allt det där skjutsandet? Men ändå, det verkar ju så mysigt. Svårt att veta liksom.

Nä. Slut på rasten och dags att övergå till pluggeriet.

Smoothie med avocado och kiwi

Studentlivet. Extra tjusigt med sugrör.

I en smoothie kan man ju blanda i lite av varje och häromdagen gjorde jag en god smoothie av det vi hade hemma. Jag hade kört intervaller på gymmet precis innan så därför gjorde jag den ganska "mastig" genom att ha i proteinpulver.

Smoothie med avocado och kiwi.
1 kiwi
1 halv avocado
2 msk proteinpulvet
3 msk kvarg
1 dl mjölk

Mixa. Ät. Skippa proteinpulvret om du vill. Går ju att söta med t ex FUN light Stevia, stevia eller sukrin, agave sirap eller bara vanligt socker om man nu vill det.

Den där kosten alltså. Ja, det är inte det lättaste alla gånger.
Förra veckan bestämde jag mig för att sluta äta massa skit igen och då syftar jag mest på onödigt socker. Varken kropp eller själ mår bra av det. Jag var ganska duktig på det tidigare (och mådde väldigt bra!) men ända sedan vi började med utflyttningen från villan i december har jag tillåtit mig att äta både det ena och andra, "lite" väl ofta. Och det eskalerade under de veckor jag både pluggade och jobbade.

Nåja.
Sedan mitten på förra veckan, med ett litet undantag hos mor&far i söndags, så har det gått väldigt bra. De första dagarna var inte roliga! Men nu är sockersuget under kontroll igen ;) Och träningen har också både blivit av (nästan varje dag!) och gått bra. Mycket skönt att vara på banan igen.

Har varit noga med att äta frukost - lunch- mellanmål - middag - litet mellanmål.
De där mellanmålen hoppade jag ofta över tidigare och ofta frukosten också och det resulterade i "leta-efter-något-i-skåpen-hela-tiden". Farligt när man pluggar hemifrån.

Gröt med mandelmjöl

Hade en vän på besök häromdagen och jag beklagade mig över att jag inte vet vad jag ska äta till frukost.

Hon tipsade mig då om denna gröt och jag är redan fast! 

Har väldigt länge försökt tycka om havregrynsgröt men utan att aldrig liksom göra det. Ätit det ofta ändå men känt av hungern (och suget) snart igen. 
Med denna gröt håller du dig mätt länge, det går snabbt att laga, det luktar ljuvligt och smakar gott! Perfekt! :) Ska testa om denna går hem hos barnen när de äter frukost hemma i helgen. Gör den det så är jag väldigt glad!

Ingredienser (1 port)

1 ägg

1 dl mjölk

3,5 msk mandelmjöl

vaniljpulver efter smak

Blanda väl och koka upp på låg värme. När vätskan är borta är gröten färdig. That´s it. Jag har hittills ätit det med hallon (snåla inte som jag gjorde) och en klick kokosmjölk (Garants) blandat med kvarg.

Vaffö.

Novisen, Novisen

"Vaffö åkte Vickis och farmor?"
"För att det blev så sent."
"Vaffö blev de sent?"
"För att klockan är mycket."
"Vaffö är klockan mycket?"
"För att det blev det. Det blir natt nu. Ser du hur mörkt det är ute?!"
"Vaffö blev de mönkt?"
"Det blir det på nätterna."
"Vaffö de?"
"Det är en lång historia."
"Vaffö är de en lång historia?
"För att det är det. Nu ska vi borsta tänderna."
"Vaffö ska vi borsta händerna?"
"För att ni ska sova sen och inte få hål i tänderna."
"Vaffö få man hål i tänderna?"
"Det får man om man inte bostar tänderna."
"Jaha... Men jag sa  V A J F Ö J! Hö du de?!"

Give me a break.

Livstecken

Jag lever även om inte inläggen rasslat in här.

Sedan senast har jag:

• Kommit hem från värmen (var ju ett tag sen!) och hemresan gick väldigt väldigt bra.
• Blivit ägare till en lägenhet som var 90-tals gul, blå, aprikos, bårder i varje rum och en furutrapp till råga på allt. Hejhej.
• Bott hos svärisarna en vecka eller så. Lyxigt.
• Inte hjälpt till med målandet av dessa 81 kvm särskilt mycket. 
• Flyttat in i en vitmålad lägenhet med vitgrå trapp. Mycket bättre.
• Bott i en kaotisk röra.
• Börjat komma i ordning i lägenheten och trivts mycket bättre än förväntat.
• Kommit in på högskolan. Om 150 år är jag nog någon slags lärare.
• Sagt upp mig från mitt jobb.
• Jobbat/pluggat parallellt i 3 veckor. Kan ju säga att det INTE passade mig alls. Uff. Hade inte tid med barnen, träningen, huset eller någonting. Ångest deluxe.
• Slutat jobba. Lättnad. Lite saknad. Alltså de finns ju rätt härlig kollegor.
• Blivit pluggis på heltid. Inte ångrat mig ännu.
• Inte haft internet hemma på 7 veckor! Så jag har snyltat på internet hos både storasyster och lillasyster. Och mannens kontor. Glad att nätet fungerar igen och jag slipper nomad-livet även om den hade sina fördelar. 
• Insett att det är ganska stor skillnad på att bo på 81 kvm med 3 barn, istället för 200 kvm med egen gård. Och egen t v ä t t m a s k i n. (vi flyttar nog fram pott-tränandet till 2020)
• Fyllt 27 år. Lite halvångest på det också. Blev dock väldigt bortskämd och det värmde mitt hjärta.
• Gått på en skidlektion. Födelsedagspresent. Väldigt, väldigt roligt och jag tror instruktören fick hålla sig för skratt ett flertal gånger. 
• VAB:bat ett flertal dagar. Februari är inte min favoritmånad på det sättet precis.
• Kommit igång med träningen igen efter 2 månader med max 8 träningspass. Nu är ordningen återställd. Skönt.
• Inte börjat äta så himla mycket nyttigare. Väldigt mycket ångest. Sockermonstret i mig härjar för fullt. Läskigt.
• Slutat dricka Celsius. Som jag saknar den där drycken. Uff.
• Hinkat te.
• Besökt IKEA ett flertal gånger och fler lär det bli innan vi är färdiga här. F Ö R V A R I N G.
• Trott att våren kommit. Men det blev vinter igen. Inte så oväntat med ni vet. Det kändes lite i hjärtat.
• Fått ett betongskrivbord som jag är himla glad i.
• Blivit lite hes framför skärmen. Skidåkning. OS. Behöver inte säga mer va?
• Varit på relaxen med min lillasyster. Stressen jag känt av i månader rann ur mig.
• Knarkat vårkänsla med hjälp av tulpaner. Väldigt många buketter har det blivit men det är ju så fint.
• Blivit tokig på grammatik. Åh. Hatar grammatik på riktigt.
• Sist med inte minst. Älskat mina tjejer till månen och tillbaka för att i nästa stund velat slita av mig (eller dem) håret av ren frustration på grund av dem.  Det ljuva mammalivet <3

Nåja, det var lite av det väsentliga (och oväsentliga).

Hoppas på lite lugnare tid framöver med massor av familjetid, träning, pyssel, studier som flyter på av sig själv och ja, sånt där.
Ska försöka få lite bilder här från lägenheten de närmsta dagarna. Vissa saker har vi faktiskt fått till riktigt bra. Andra saker kräver mer omsorg för att uttrycka det milt.

Liten bilduppdatering

På julaftonsmorgon.

Ja, nu är julfirandet över, väldigt trevligt och mysigt men jag skulle ljuga om jag sa att jag inte redan längtar lite till nästa jul ;) Kanske inte efter julafton men att julpynta, pyssla och baka (även om vi gjorde en en del sånt nu också). Jag ska lägga upp lite bilder från vårt julfirande här senare om jag hinner, har inte lagt in dem på datorn ännu.

 Istället får ni ta del av några härliga semesterbilder som vi knäppt fram till julaftonseftermiddagen. Skulle ha hur mycket bilder som helst, då vi har över 1800 på datorn men var tvungen att plocka några bara. Som ni kanske kan se på bilderna så har vi det väldigt, väldigt bra. Kameran är en kompakt systemkamera som jag lånat av syrran och jag är lite kär i den. Gissa om jag vill ha en likadan?!

Imorgon lämnar vi våra barn hos sin farmor och farfar här i Lantana och åker 4 timmar västerut tillsammans med mannens syskon och svägerska och brorsdotter för att se lite annat. 2 nätter på hotell och så hoppar vi på sooooool :)

Novis på julfesten vid finska kyrkan. Hon var besatt av ljuset som tomtemor har i handen.

Höööööga byggnader i Miami

Semesterfirare 1.

Semesterfirare 2.

Semesterfirare 3.

Olivia "kör bil" i Miami med farmor. Våran ena adapter till vagnen kom med i flyget (förvaringspåsen vi köpte på flygplatsen gick sönder). Hittade ingen ny adapter här på plats så vi beställde en, som fortfarande inte kommit pga  sen leverans under röda dagar. Vi hade verkligen behövt ha den för att kunna använda vagnen med 2 sitsar!

Hon var nog en fisk i sitt förra liv..

Lekparkshäng med bland annat denna tös. Och jag hamnade på bild. Inte illa.

Soliga hälsningar

Lite segt mellan mina uppdateringar. Anledningen kan ju vara vi flyttat ur ett hus på 200 kvadrat. Det var att göra kan jag tala om! Jösses så mycket skit man samlar på sig.

När de nya ägarna började flytta in i vårt hus bosatte vi oss hos min syrra i ett par dygn innan det var dags att åka mot Arlanda för en lååååååååånngflygning. Att sitta still länge var ingen hit för våra 2,5 åringar. Och vid bytet i New York kollapsade de totalt av allt köande.

Nu har vi, sedan en vecka nästan, befunnit oss i soliga härliga Florida. Vi har det väldans fint måste jag säga.
Hela Toms familj är här och det är ju trevligt.
Förutom att det är soligt och skönt här så är detta något av ett shoppingparadis. Har redan shoppat mer roligheter än jag gjort under årets första 11 månader.
Och barnen? Ja, de trivs kan man ju säga. 4-åringen har lärt sig simma (med puffar) och är otroligt stolt. Vi hyr ett hus i en liten småstad ungefär en timme från Miami. Väldigt lagom när man åker med småbarn. Det blir mest hemlagad mat och det mesta finns ändå i närheten. Imorgon ska vi fira jul tillsammans med mannens mormor & morfar och morbror med familj. Inte för att julkänslan är på topp trots de pyntade husen... 

Lekparkshäng i farbror Niklas keps.

Kusinerna Puhakka.

Ingen semester utan träning ;)